Flisan -en familjemedlem mindre :(

Nu ikväll fick jag samtalet jag länge väntat på men inte velat ha! -Hon finns inte mer! Nu är hon borta! Orsak: Inte helt säkert men, hon orkade knappt gå och hon hade tydlingen jobbigt att andas!

Hon var min! Det gör så ont i bröstet, det är en katt, men hon har funnits länge vid min sida! Hon har varit en av familjen i över tio år! Hon har tröstat mig många gånger!

Det finns stunder då jag verkligen ogillat henne och det är framför allt en gång och det är den gången hon tog med sig en fågel in för att visa (helt OK) men denna fågel levde och bestämde sig för att smita och flyga ner i hallen och in mellan vägg och gaderob.

Det finns andra knasiga till fällen med denna underbara dam. Hon älskade att bada bastu, hon kunde sitt utanför och verkligen skrika tills pappa släppte in henne. Hon skulle propt med pappa och mamma i skogen och plocka svamp. Även om dom försökte gå utan henne ibland så var hon verkligen på och hängde med iaf!

En av hennes andra knasiga egenskaper var att hon älskade lådor, helst små och trånga så att hon knappt fick plats! Hennes första låda var en gb-låda det gick super tills hon blev förstor, men ner skulle hon!

Kommer ALDRIG att glömma denna dam, då hon är mitt första riktiga "egna" djur. Visst jag har haft fiskar, men för mig är det inte samma sak!

Kommer ihåg när pappa berätta att en kollega har en kattunge hon inte kan ha kvar för att den bråka förmycket med hennes stora katt och hon undra om pappa ville ha henne. Nej tack! Men vi åkte för att titta och vi åkte därifrån med en katt!

Bråkig har hon aldrig varit!

Hon har däremot varit en rejäl retsticka och grymt smart, ibland, en höst (sen sommar) så var vi hundvakt till en av syrrans gamla hundar, Birk. Birka satt fast med en löparlina i äppelträdet hemma och Flisam satt upp vid vedboden. Birk går emot henne och när hon ser att linan är spännd så går hon fram emot honom och sätter sig precis dit där han inte kan nå henne!

En annan gång stodd Birk på insidan av altandörren och hon sitter på trappen och helt plötslit så ställer hon sig upp och läggar tassarna på rutan och han trycker nosen mot ifrån insidan.

Tack Flisan för all din tröst jag fått och alla dina knasigheter!
♥